Jag har blivit med blogg
Valkommen till min nya blogg. Det har ar lite nytt for mig, jag har aldrig bloggat forut. Jag har ju last andras bloggar och tankt att va haftigt jag skulle ocksa vilja skriva om vardagens sma och stora handelser. Och nu har jag ju massor av tid ocksa och massor av nya intryck att smalta och det ar ju jattebra att gora det i bloggform! Det ser inget vidare ut nu nar jag skriver pa det franska tangentbordet som inte har a, a, o.... Far nog plocka fram min svenska laptop sa prickarna kommer med. Fast nu har jag vant mig vid att tangenterna sitter annorlunda, dar A ska vara sitter Q, dar M ska vara sitter ; osv.... Far vanja om mig igen.
Idag ska jag ga till Mutuelle, som ar den belgiska motsvarigheten till sjukkassan. Maste skriva in mig dar sa jag far ratt till kostnadsfri sjukvard. Kan bli valdigt dyrt annars om jag skulle behova akutvard. Far se hur det gar, de ar inte supereffektiva har i Belgien. Saker och ting fungerar. Bra till och med manga ganger. Men jag blir standigt forvanad over hur administrationen i det har landet liknar administrationen i..... Italien. Jo, det ar sant, myndighetsgubbar och tanter sager saker som typ "Ledsen jag kan inte hjalpa dig" och sa star man dar och "Nehej, och vad ska jag gora da????" Som att kora huvet i vaggen. Finns inget satt. Hemskt ledsen. Hemma i Sverige ar man anda van vid att efter att ha pratat med diverse tonvalstelefoner, kanslister som kopplar vidare och vidare och vidare sa far man anda i slutandan prata med nagon manniska som tar ens personnummer och lovar att kolla upp saken. Det brukar losa sig. Jag blev makta imponerad (las: chockad) nar jag i forra veckan gick till kommunen for att skriva in mig i folkbokforingen. Man fick ta en kolapp och sen sitta och vanta i 3 timmar. Gubben som delade ut kolapparna satt i ett slags trabas (ser lite lustigt ut utan prickar men det ska vara "tra" med tva prickar over a:et, alltsa materialet fran trad, samt "bas" med en prick over a:et, ett sant dar som korna star i) mitt pa golvet med hogar av blanketter och en hel uppsjo av stamplar som han swischade hit och dit: tjoff tjoff tjoff tjoff. Som i Italien jag lovar!!! Jag blev chockad for nu befinner jag mig anda i Nordeuropa. Ok, norra Centraleuropa men anda. Inte vid Medelhavet. Sen fick man alltsa koa i 3 timmar innan man fick komma fram till luckan och fa.... fler stamplar pa fler blanketter och sen.... var det INTE klart med det inte! Nej, om en manad maste jag ga dit igen och ta med mig pass, passfoton, fodelsebevis, aktenskapsbevis (om jag hade varit gift vill saga) mm mm for att fa en bekraftelse (och formodligen fler stamplar) pa att jag skrivit in mig. Det har med "ladda ner blanketten fran var hemsida och skicka in den till oss" har de inte kommit pa an har i Belgien. Har ska man fortfarande gora personliga besok, lamna in kopior pa intyg i tre exemplar, fa stamplar som bevis pa besoket och bade jag och den administrativa personalen ska agna timmar, dagar, veckor at denna byrakrati. Sa min radsla idag ar att de inte kan skriva in mig i sjukkassan eftersom jag annu inte har bekraftelsen fran kommunen. Sa jag far nog komma tillbaka nar jag har ratt stampel pa ratt blankett.
A' tout à l'heure!
P.s. jag skriver pa laptopen nasta gang ;)
Idag ska jag ga till Mutuelle, som ar den belgiska motsvarigheten till sjukkassan. Maste skriva in mig dar sa jag far ratt till kostnadsfri sjukvard. Kan bli valdigt dyrt annars om jag skulle behova akutvard. Far se hur det gar, de ar inte supereffektiva har i Belgien. Saker och ting fungerar. Bra till och med manga ganger. Men jag blir standigt forvanad over hur administrationen i det har landet liknar administrationen i..... Italien. Jo, det ar sant, myndighetsgubbar och tanter sager saker som typ "Ledsen jag kan inte hjalpa dig" och sa star man dar och "Nehej, och vad ska jag gora da????" Som att kora huvet i vaggen. Finns inget satt. Hemskt ledsen. Hemma i Sverige ar man anda van vid att efter att ha pratat med diverse tonvalstelefoner, kanslister som kopplar vidare och vidare och vidare sa far man anda i slutandan prata med nagon manniska som tar ens personnummer och lovar att kolla upp saken. Det brukar losa sig. Jag blev makta imponerad (las: chockad) nar jag i forra veckan gick till kommunen for att skriva in mig i folkbokforingen. Man fick ta en kolapp och sen sitta och vanta i 3 timmar. Gubben som delade ut kolapparna satt i ett slags trabas (ser lite lustigt ut utan prickar men det ska vara "tra" med tva prickar over a:et, alltsa materialet fran trad, samt "bas" med en prick over a:et, ett sant dar som korna star i) mitt pa golvet med hogar av blanketter och en hel uppsjo av stamplar som han swischade hit och dit: tjoff tjoff tjoff tjoff. Som i Italien jag lovar!!! Jag blev chockad for nu befinner jag mig anda i Nordeuropa. Ok, norra Centraleuropa men anda. Inte vid Medelhavet. Sen fick man alltsa koa i 3 timmar innan man fick komma fram till luckan och fa.... fler stamplar pa fler blanketter och sen.... var det INTE klart med det inte! Nej, om en manad maste jag ga dit igen och ta med mig pass, passfoton, fodelsebevis, aktenskapsbevis (om jag hade varit gift vill saga) mm mm for att fa en bekraftelse (och formodligen fler stamplar) pa att jag skrivit in mig. Det har med "ladda ner blanketten fran var hemsida och skicka in den till oss" har de inte kommit pa an har i Belgien. Har ska man fortfarande gora personliga besok, lamna in kopior pa intyg i tre exemplar, fa stamplar som bevis pa besoket och bade jag och den administrativa personalen ska agna timmar, dagar, veckor at denna byrakrati. Sa min radsla idag ar att de inte kan skriva in mig i sjukkassan eftersom jag annu inte har bekraftelsen fran kommunen. Sa jag far nog komma tillbaka nar jag har ratt stampel pa ratt blankett.
A' tout à l'heure!
P.s. jag skriver pa laptopen nasta gang ;)
Kommentarer
Trackback
