Söndagsbrunch

Idag kom Dagmar, Alberto och Daniel på brunch hos oss. Jag lagade zucchiniplättar, bönsallad och bruschette med tre olika toppings: tomat, rökt lax och trattkantareller. Det är rätt ovanligt att hitta trattkantareller i affärer här söder om Skandinavien, så jag blev givetvis lycklig när jag hittade dem häromdagen!

Zucchiniplättar
2 medelstora zucchine, rivna
3 ägg
2 charlottenlökar, finhackade
1 vitlök, finhackad
några mynta- och korianderblad, strimlade
1/2-1 dl mjöl
1/2-1 dl ströbröd
salt, peppar
1 dl riven parmesan
olja till stekning

Blanda allt i en skål. Ta den större mängden mjöl och ströbröd om zucchinan är vattnig. Klicka ut små plättar i stekpanna och stek på svag värme tills de får fin färg.

Här rensar jag kantarellerna. De luktade skog. Barndomsminnen.

Tre sorters bruschetta

Rostat bröd, olivolja, smör (italienare vill ha smör till rökt lax, jag föredrar dock att ringla olivolja över), ev vitlök att gnida in brödet med.

1) Tomatbruschetta
små körsbärs- eller plommontomater
smulad origano (helst den som man köper i knippen på marknaden i Napoli, men i brist på den lyxvaran får man ta origano på burk.....)
olivolja
salt, peppar

2) Svampbruschetta
trattkantareller
1 vitlöksklyfta, grovhackad
salt, peppar
smör att steka i (ja jag stekte i smör. Faktiskt!)

3) Laxbruschetta
rökt lax
dillkvistar

Bönsallad
1 burk borlottibönor
1/2 purjolök
1 hackad tomat
strimlade myntablad
salt, peppar
olivolja

Efter brunchen lekte vi lite:

De vuxna pratar och pratar och pratar.....

Här får jag en mysstund med Daniel i knät:

Fisk- och grönsaksspett

För att fira lite extra igår gjorde jag de här smaskiga spetten. På fiskspettet trädde jag på räkor och kuber av svärdfisk och lax. På grönsaksspettet hela plommontomater, gul paprika och zucchina. Sen strödde jag på lite hackad koriander, pressad citron och olivolja. In i ugnen ca 30-40 min. Smaskens!


Nytt jobb och blommor

Så här fina blommor fick jag igår för att jag har fått nytt jobb:

Jag fick dem av den här fina mannen:

Puss amore!

Bröllopet 6/9

På torsdagen innan bröllopet bjöd Jennys mamma på grillfest hemma hos sig. Alla Jennys och Stefans kompisar fick möjligheten att lära känna varandra och komma i stämning inför den stora dagen. En jättetrevlig kväll och verkligen roligt att redan ha lärt känna varandra innan.

Jenny och jag.

Jenny och Stefan.

Här samlades vi under kyrkan en halvtimme innan bröllopet. Jenny (i mitten), Jenny L (till vänster) och jag som var tärnor, och Paula, Jennys svägerska (till höger). Vi hjälpte till med påklädning och försökte lugna Jenny så gott det gick. Hon skakade som ett asplöv minuterna innan det var dags att kliva in i kyrksalen till Brudmarschen.

Brudens mor. Stolt som en tupp. Här kommer hon med brudbuketten samt tärnornas buketter.

Stundens allvar och alla känslor speglas i mitt ansikte. Jag har på mig min drömklänning från Positano. Och som kronan på verket halsbandet som jag fick av Jenny strax innan vigseln. "Så att du aldrig glömmer den här dagen", sa hon. Hur skulle jag nånsin kunna glömma.

Jenny förs fram till altaret av Roland.

Där framme står Stefan och väntar på sin brud. Så stilig. Så lycklig.

Brudparet framme vid altaret.

Det är en otrolig ära att jag fick vara Jennys brudtärna.

Här får Jenny sin ring.

Herr och fru Berggren.

På kyrktrappan med det pinfärska äktenskapsbeviset i handen. Så glada. Så vackra.

Kyssen.

Fabio och jag på balkongen på Ljunglöfska Slottet där festen hölls på kvällen. Utsikten över Mälaren var fantastisk.

Brudparet vid bordet.

Här leker vi skoleken. Bilden är väldigt representativ för Jenny. Stefan ger ett entydigt svar genom att hålla upp Jennys sko i luften. Jenny vill vara diplomatisk och håller upp bägges skor :)

Jenny med männen i sitt liv.

Kerstins fantastiska tårtor. Den ena en ljuvlig chokladmoussetårta och den andra en fräsch Ösmotårta.

Bröllopsvalsen.

Gumsan du är BÄST!!!

Jennys möhippa 30/8

Det lättaste med hela planeringen av Jennys möhippa var att bestämma var hon skulle kidnappas:

VAR - om inte på Friskis??? Vi gick helt enkelt in mitt under passet och tog henne. Trots att det var sista lördan innan bröllopet, och därmed sista chansen för att det skulle bli nån möhippa, blev hon faktiskt förvånad. Svettig och slutkört förde vi ut henne från jympasalen och sen...

Ögonbindel på. Nu skulle det bli överraskningar!

Först blev det lunch hemma hos Jenny L med kycklingsallad, bröd, ost och frukt. Chocken hade inte riktigt släppt än. Men mest var nog Jenny chockad över att vi inte lät henne duscha innan lunchen.... Stackarn, jag förstår att hon led av detta (gumman, jag försökte få de andra tjejerna att gå med på att låta dig duscha innan lunchen, men jag blev nedröstad).

Efter lunchen var det ögonbindel på igen och vidare mot nya chocker. Vi hade bett den blivande maken packa en väska med kläder för olika situationer. Han hade dock glömt packa ner gummistövlarna. Vi skulle ju ut i skogen. Jenny älskar att gå i skogen :))))

Jenny är glad fast hon ännu inte vet var vi är. Vi andra vet och vi är lockså glada: en lyxig eftermiddag på Sturebadet Haga väntar oss. Jippi!!

Ska vi ut och cykla eller???

Nej vi ska kleta in oss med lera och frottera oss i sköna morgonrockar, bli masserade, bada bastu, simma och dricka smoothie. En underbar eftermiddag för både Jenny och oss andra!

Vart bär det av sedan? Ögonbindeln är på igen och Jenny har ingen aning.

Hemma hos Nina! Här tror jag Jenny pustar ut lite, man vet ju aldrig med möhippor, vad som helst kan hända och lite orolig var hon. Men vi var väldigt snälla mot Jenny. Det pinsammaste som vi lät henne göra var att sätta betyg på gamla pojkvänner samt att måla ett (naken)porträtt av den blivande maken. Resultatet av dessa lekar behåller vi dock för oss själva :)

SKÅL Gumman!

Alla tjejerna i köket. Vi lagade italiensk buffé.

Nu är möhippan över och det blev riktigt lyckat. Ett fint minne för både Jenny och oss tjejkompisar. Nu är det bara en vecka kvar till Dagen D.

Äppelpaj



Den här äppelpajen bakade jag igår. Nu när luften blivit lite kylig och affärerna är fyllda av doftande äpplen passar det perfekt att kura ihop på soffan på kvällen under en filt och njuta av en ljummen äppelpaj med vaniljglass. Här kommer receptet:

Mördegen:
5 dl mjöl
200 g smör
2 msk råsocker
1 äggula
ca 1 dl kallt vatten

Pajen:
3 medelstora syrliga äpplen
1/2 dl grovhackade mandlar
1/2 dl grovhackade pistagenötter
ca 3 msk råsocker
kanel
riven muskot
ca 2 tsk vaniljsocker

1 uppvispat ägg till pensling.

Mixa ihop degen och ställ kallt ett par timmar. Dela degen i två delar. Kavla ut till två runda plattor. Lägg den ena i en liten pajform. Skiva äpplena och lägg ut dem i pajskalet. Strö över kanel, muskot, socker, vanilj, mandel och pistage. Lägg på den andra mördegsplattan och tryck till i kanterna. Skär av eventuell deg som hänger över kanterna. Pensla med ett uppvispat ägg. Grädda i ca 200 g i 35-40 min.

Bästa semesterbilden


Semester del 2

Andra delen av vår Italiensemester var på Sicilien. Vi hälsade på kompisarna Raffa och Igna som bor i Ragusa på södra delen av ön.

I Ragusa bor drygt 70 000 personer och staden har utsetts till världsarv av UNESCO. Staden ligger högt uppe på en kulle (se bild nedan) och man har en fantastisk utsikt ut över dalarna. Vi bodde dock i familjens sommarhus som låg närmare havet.

Kompisarna Raffa och Fabi.

Det här var skoj!

Här är färjan som tog oss från Reggio Calabria på fastlandet över sundet till Messina. Resan tar bara ca 30 minuter. När vi lämnade hamnen i Reggio var det fullt dagsljus och 30 minuter senare när vi körde iland i Messina var det becksvart. Ganska häftigt med så snabba solnedgångar.

Här är solen på väg ner och månen lyser klart över Messinasundet.

Här ser man den häpnadsväckande utsikten från Ragusa. Staden består av en gammal och en ny del. De båda delarna är helt separata och ser geografiskt ut som två skilda städer. 1693 ödelades nästan hela Ragusa av en jordbävning. När man byggde upp staden igen byggdes två separata "kvarter"; en helt ny del vilken är den del som på senare år har byggts ut och blivit den moderna delen av staden, och en del där man byggde upp igen på den gamla raserade staden. Det är den man ser här ovan på bilden.

Fabio och jag med domkyrkan i bakgrunden. En fantastisk augustikväll. Promenad i de trånga gränderna och på de vackra torgen. Pizza och öl i källarrestaurang med medeltida valv. Glass på torget i den heta och fuktiga natten.

Domkyrkan Duomo di San Giorgio. Imponerande och oerhört  vacker. I Ragusa spelades TV-serien Commissario Montalbano in. Alla stadsmiljöer filmades inne i gamla Ragusa medan scenerna vid strandhuset där Montalbano bor är inspelade nere vid havet i Marina di Ragusa.

Kommissarie Montalbano.

Fabio på torget i Siracusa. Även Siracusa har utsetts till världsarv av UNESCO. Staden grundades 733 av grekiska kolonisatörer, med Archia från Korint i spetsen. De kallade sin stad Siraka eller Syraka som betyder "vattenrik"/"kärr" p.g.a. de många vattenflödena och den sumpiga marken. Siracusa erövrades senare av romarna och sedan av Bysans.

En känd personlighet från Siracusa var Archimedes (287-212 fKr), matematiker, astronom och filosof. Archimedes definierade hävstångsprincipen samt den sk "Archimedes princip", dvs vad det är som gör att föremål flyter i vatten.

En annan kändis från Siracusa är Santa Lucia. Enligt legenden kom Lucia från en rik adelsfamilj och hon var trolovad med en ung hednisk man. När Lucias moder blev sjuk i blödarsjuka avgav Lucia kyskhetslöfte och bad till helgonet Sant'Agata att modern skulle bli frisk. När modern tillfrisknade skänkte Lucia alla sina ägodelar till de fattiga och bröt förlovningen med ynglingen. Fästmannen blev givetvis bedrövad och sa att han inte kunde leva utan hennes vackra ögon. Lucia rev då ut sina ögon och gav dem till friaren och sa att hon inte kunde gifta sig med honom eftersom hon var kristen. Ynglinen blev utom sig och anmälde Lucia till stadens konsul eftersom kristendomen var förbjuden. Lucia blev dömd till att arbeta på en bordell men när man skulle föra bort henne gick hon inte att rubba från marken. Då hällde man kokande kåda och olja på henne och tände på men lågorna skadade henne inte. Då dömde man henne till halshuggning. Enligt legenden dog hon dock inte förrän en präst kom och gav henne sista smörjelsen.

En närbild på den vackra domkyrkan i Siracusa.

En närbild på Aretusakällan från den grekiska epoken. Aretusakällan är en sötvattenskälla mitt i den gamla delen av Siracusa. Enligt legenden blev flodguden Alfeo kär i den vackra nymfen Aretusa, som var Artemis trogna tjänarinna. Alfeo försökte på alla sätt förföra Aretusa men hon besvarade inte hans heta känslor. För att undkomma Alfeos våldsamma försök att vinna hennes gunst var hon tvungen att fly till Sicilien där Artemis förvandlade henne till en sötvattenskälla i närheten av Siracusas hamn. Zeus stod dock på Alfeos sida och förvandlade honom till en flod i närheten av Olympen. Denna flod flöt under hav och jord och Alfeo kunde på så sätt nå fram till Aretusa. Legenden säger också att när man offrade djur intill Alfeos flod i Olympen färgades Aretusakällan i Siracusa röd.

Här står jag på strandpromenaden i Siracusa.

Lunch i Siracusa: Grillade räkor och svärdfisk i tomatsås med kapris och oliver.

Ett besök i den arkeologiska parken i Siracusa.

Här står jag framför Dionysois öra, en grotta som är utgrävd ur kalkstensberget. Grottan är 23 meter hög, 5-11 meter bred och 65 meter djup rakt in i berget. Dionysios d.ä. eller Dionysios I utnämnde sig själv till tyrann av Siracusa efter att han och hans mannar hade vunnit tillbaka sin stad efter en invasion av kartagerna. Dionysios underlade sig allteftersom en stor del av de övriga grekiska städerna på Sicilien. Det ska enligt legenden ha varit Dionysios som lät gräva ut grottan vilken användes för att stänga in fångar. Tack vare grottans form kunde man om man stod ovanpå klippan tydligt höra vad fångarna sa nere i grottan. Detta ska Dionysios ha utnyttjat för att få reda på fångarnas hemligheter.

Den grekiska amfiteatern i Siracusa. Med sina 138,60 meter i diameter är den den största grekiska amfiteatern utanför Grekland. Teatern är utgrävd direkt ur berget.

Jag på den grekiska teatern.

Liten källa som rinner ur berget bakom den grekiska teatern. Skönt med lite svalka och skugga i hettan!

På vägen hem från Siracusa stannade vi till i Noto. Liksom Ragusa raserades även Noto i jordbävningen 1693. När staden byggdes upp igen byggdes den helt i barockstil. Basilikan började byggas i början av 1700-talet, i samband med återuppbyggnaden av staden efter jordbävningen. Vid en jordbävning den 13 december 1990 höll basilikan sig upprätt men fick en del skador. Man ville stänga basilikan för renovation men detta genomfördes aldrig. På kvällen den 13 mars 1996 rasade så katedralen. Lyckligtvis kom inga personer till skada eftersom den var stängd vid den tiden på dygnet. 2000 inleddes restaureringsarbetena och den 18 juni 2007 öppnades basilikan på nytt. Vid återuppbyggnaden användes samma material som på 1700-talet, såsom kalkarenit, sandsten och en lokal variant av kalksten, "pietra di Modica". Särskild vikt lades dock vid speciella antiseismiska konstruktioner så att katedralen ska hålla vid en eventuell framtida jordbävning.

Kvällsdopp vid Montalbanos strand :)

Montalbanos hus är det vita med gröna fönsterluckor och altan längst bort på stranden. Kommissarien själv syntes dock inte till. Tyvärr.

Kan man ha det skönare?

Då tyckte jag det blev lite kyligt när solen gick ner. Nu skulle jag gärna byta tillbaka....

På färd norrut mot Palermo genom Siciliens inland. Termometern visade på 37 grader. Inte en levande varelse syntes till.

Öde landskap i eftermiddagshetta.

I hytten på nattfärjan mellan Palermo och Napoli. Trötta men väldigt nöjda efter en fantastisk vecka på Sicilien.

Grillfest hemma hos Fabios familj med vänner, föräldrar och syskon.

Medelåldern var hög.

Napolitanarna är kända för att finna lösningar på alla kniviga situationer. Detta fenomen har till och med ett eget uttryck "l'arte d'arrangiarsi", konsten att klara sig. Den här bilden är beviset.

Aperitivo på motorvägen.

Genomresa i Schweiz igen. Breathtaking.

Fors i Schweiz.

Sista delen av hemresan mellan Como och Bryssel skulle ha tagit ca 8 timmar. Pga kraftig trafik och en olycka i Gotthardstunneln som gjorde att vi var tvungna att åka över passet istället, tog resan 14 timmar. Vi var hemma kl 2 på natten. Morgonen därpå var det bara att stiga upp och packa om väskorna för nästa resa: Till Stockholm för möhippa och bröllop!

Vardag igen

Ojojoj vad länge sen det är jag skrev här på bloggen! Och så mycket som har hänt! En månad med semester, möhippa, bröllop..... Håll i hatten för snart kommer en megauppdatering!

Vi är tillbaka i Bryssel nu, och livet är tillbaka i de vanliga spåren. Solen skiner här idag så det känns fint. Idag blir det uppackning av resväskor, städning, handling, cykeltur. Och ikväll ska jag ligga på soffan under filten och se på dvd!! Det är väldigt roligt när det händer spännande och exceptionella saker som resor, bröllop osv. Men vardagen är inte att underskatta!

A +.

RSS 2.0