Film x 2
Har sett två filmer den senaste veckan. Båda två är inte av den kategorin filmer som jag vanligtvis brukar se, men det gör dem faktiskt mer intressanta eftersom de vidgar vyerna lite.
Den ena, "In Bruges" var till en början väldigt rolig. Man skrattade åt dråpliga kommentarer och man fick uppfattningen att filmen ville vara en komedi. Men efter ungefär halva filmen blev den blodigare och råare och tonen hårdnade och filmen övergick därmed till att vara en ren och skär gangsterfilm. Då stelnade leendet till på läpparna. Jag tyckte också att i samma veva började man överdriva med de dråpliga kommentarerna och jag uppfattade faktiskt filmen som rätt rasistisk. Den vinner dock några poäng på att de rasistiska kommentarerna inte riktades till en grupp, utan de haglade lite hur som helst och bland de drabbade var bla belgare, irländare, amerikaner, dvärgar, homosexuella, prostituerade... Men det gör filmen ändå inte mindre osmaklig; jag tycker till exempel att sekvensen då den amerikanske dvärgen köper sig kärlek av en prostituerad är lite väl magstark. Den förlorar även poäng på grund av allt blod som sprutar, hud som fläks upp av pistolskott och skallar som spräcks när de slås i marken. Det finns väl folk som gillar att se på sånt men jag tillhör inte denna grupp. Men filmen vinner också en hel del poäng för miljön. Den är inspelad i Brügge vilket gav en fantastisk ram till filmen med stadens medeltida arkitektur och kontinentaleuropeiska charm.
Den andra filmen var "Hancock". Här ska jag erkänna att jag blev positivt överraskad. Idén är ju rätt töntig (en modern tappning av Stålmannen) och storyn väldigt tunn (bad guy blir good guy). Vilsen alkoholiserad uteliggare med övermänskliga krafter vill rädda världen men på grund av alla brustna illusioner och aggressioner han bär på blir han i stället en bad guy för han struntar i konsekvenserna när han ska rädda folk och hans hänsynslöshet gör att han får opinionen emot sig. Filmen driver lite med superhjälten som sådan och när the bad guy får hlälp av en PR-konsult för en restyling i syfte att vända opinionen så blir den rätt kul.
Den ena, "In Bruges" var till en början väldigt rolig. Man skrattade åt dråpliga kommentarer och man fick uppfattningen att filmen ville vara en komedi. Men efter ungefär halva filmen blev den blodigare och råare och tonen hårdnade och filmen övergick därmed till att vara en ren och skär gangsterfilm. Då stelnade leendet till på läpparna. Jag tyckte också att i samma veva började man överdriva med de dråpliga kommentarerna och jag uppfattade faktiskt filmen som rätt rasistisk. Den vinner dock några poäng på att de rasistiska kommentarerna inte riktades till en grupp, utan de haglade lite hur som helst och bland de drabbade var bla belgare, irländare, amerikaner, dvärgar, homosexuella, prostituerade... Men det gör filmen ändå inte mindre osmaklig; jag tycker till exempel att sekvensen då den amerikanske dvärgen köper sig kärlek av en prostituerad är lite väl magstark. Den förlorar även poäng på grund av allt blod som sprutar, hud som fläks upp av pistolskott och skallar som spräcks när de slås i marken. Det finns väl folk som gillar att se på sånt men jag tillhör inte denna grupp. Men filmen vinner också en hel del poäng för miljön. Den är inspelad i Brügge vilket gav en fantastisk ram till filmen med stadens medeltida arkitektur och kontinentaleuropeiska charm.
Den andra filmen var "Hancock". Här ska jag erkänna att jag blev positivt överraskad. Idén är ju rätt töntig (en modern tappning av Stålmannen) och storyn väldigt tunn (bad guy blir good guy). Vilsen alkoholiserad uteliggare med övermänskliga krafter vill rädda världen men på grund av alla brustna illusioner och aggressioner han bär på blir han i stället en bad guy för han struntar i konsekvenserna när han ska rädda folk och hans hänsynslöshet gör att han får opinionen emot sig. Filmen driver lite med superhjälten som sådan och när the bad guy får hlälp av en PR-konsult för en restyling i syfte att vända opinionen så blir den rätt kul.
Kung Fu Panda
Igår kväll lät jag mig övertalas till att gå och se "Kung Fu Panda" på bio. Jag hade verkligen inga förväntningar, utan förberedde mig snarare på att sluta ögonen och vila lite efter den intensiva helgen. Min morot var att om jag gick med och såg denna film så går vi och ser "Brudens bäste man" ikväll. Jag blev överaskad. Filmen var rolig, spännande, hade fascinerande och vackra bilder och man gick därifrån med en varm känsla i magen. Den lilla (lilla och lilla...) tjocka pandabjörnen som tycker så mycket om att mumsa kakor visar sig ha en livsinsikt som slår de flesta superintelligenta människor i vårt samhälle. Vi söker och söker efter svaret på livets gåta och vänder upp och ner på varenda liten sten som kommer i vår väg. Men svaret finns närmare än vi tror. 
