fragolina

I lördags var vi på resebyrån för att fråga oss för lite om vår bröllopsresa. Vi började känna att vi nog måste boka något snart om vi ska få det vi vill ha. Vi vill ju åka i augusti då faktiskt väldigt många andra européer (och andra också för den delen) åker på semester. Och det visade sig också att väldigt många hade bokat redan så vårt förstahandsval var fullt. Vi har hela tiden pratat om Maldiverna, för Fabio vill dyka och det är ju ett fint ställe om man vill göra det. Och jag vill gärna bo i en sån där bungalow på pålar och kunna hoppa direkt i havet när jag vaknar på morgonen. I övrigt vill vi inte ha diskon, barer eller nattliv, utan en hängmatta, en restaurang och en solterrass är våra krav och då är ju ett ställe som Maldiverna liksom perfekt. Nu har vi fått lite olika alternativ från resebyrån, både på Maldiverna och lite andra ställen som vi inte ens hade funderat på innan. Sen får vi se.

Jag gjorde en rabarber- och jordgubbspaj i lördags som var helt underbar. Den var med mandelmassa, havregryn, mandelspån och kardemumma. Rekommenderas!! Man kan inte sluta äta ;)



Rabarber- och jordgubbspaj med mandelsmuldeg:

ca 6-8 port.

5-6 stänger rabarber
ca en halv ask jordgubbar
2 msk msk potatismjöl
1-2 dl (brunt) socker
1 dl mandelspån

Smuldeg:

4 dl mjöl
2 dl havregryn
0,5 dl socker
2 tsk kardemumma
100 g mandelmassa
200 g smör

Blanda de torra ingredienserna till smuldegen i mixer. Blanda i mandelmassan och smöret i bitar. Mixa till en smulig deg. Tryck ut hälften i en pajform. Skiva jordgubbar och rabarber och lägg i formen. Blanda potatismjöl och socker och strö över frukten. Lägg över resten av smuldegen och strö sist över mandelspånen. Grädda i 200 grader i ca 30 min.

Mandelmassan är ju ganska söt så jag ska nästa gång ta den mindre mängden socker att strö över bären.

Igår var det semifinalen i Eurovision och då blev det festivalmiddag:



Lax- och spenatpaj:

2 färdiga (runda) smördegsplattor
250 gr rökt lax
1 lök
2 vitlöksklyftor (jag frossar just nu i färsk vitlök, den är ju så fräsch och god!!)
en stor påse färsk spenat
en burk ricotta
ett ägg
salt, peppar, muskot, origano, lite färsk hackad chili

Smält ner spenaten och fräs den sen med lök+vitlök+laxen. Blanda i ricottan+kryddorna och knäck i ägget.
Lägg ut ena smördegsrullen (jag köper numera min pajdeg färdig, väldigt smidigt; i min affär finns färdigkavlade runda pajdegar, både vanlig mördeg+smördeg, som bara är att rulla ut i formen) och klicka ut lax- och spenatfyllningen. Lägg över den andra smördegen och knip till i kanterna. Grädda i 200 gr i ca 30 min.

Trots att jag varje år tycker att låtarna bara är skit och att det inte är nåt kul längre, så vill jag ju ändå gärna se festivalen. Har man sett den 34 gånger (med några få undantag) så skulle det kännas konstigt att sluta titta. Bara sådär. Det hör ju till. Man SKA gnälla på låtarna. Man SKA tycka att det var bättre förr.

Tänk den här: http://www.youtube.com/watch?v=9lJCpKDRVII

Eller den här: http://www.youtube.com/watch?v=XJ201pCKEz4

Det var tider det. Det VAR bättre förr.

Men italienarna är inte så dumma ändå. De är inte med längre, de rackarna. De hoppade av med flaggan i topp, efter Toto Cutugnos seger 1990 la de av. De tänkte väl att roligare än såhär blir det inte. Och de hade ju rätt.

http://www.youtube.com/watch?v=-kxIIa6YtFA

Fast man måste nog säga att det var ett riskfyllt drag. När Italiens svar på Kjell Lönnå, med droppande brylcreme, har vunnit, om man då känner att man har gett allt, ja då har man inga höga pretantioner. Fast  det är lite i italienarnas natur att ta ett steg tillbaka när jublet ännu ekar, bli ihågkommen som segrare. Oavsett vad segern gäller.

Nu väntar jag med spänning på torsdagens kvalning. Sen finalen på lördag. Det är lördag hela veckan!

Some pics from my birthday. Thank you all for coming and contributing to a wonderful evening which I'll remember for a loooong time!!

Hereunder: Pino, Daniela, me and Fabietto


Venanzio, Renatino, Carla, Ada and Pino


Venanzio, Renatino, Ubro and Carmen


Roberto, Massimiliano and Federica


Alessia


Gianluca and Ada


Renatino and Fabietto


Potatoes with calamari


Grilled tuna and prawns


Mozzarelline and pomodorini


My beautiful bouquet


Me and my loving husband-to-be in a birthday kiss!


A special thanks to Yvette and Leo, my fantastic parents-in-law-to-be, who put their home at our disposal for the dinner, and to Yvette, who helped me organazing and preparing the dinner.
Thanks also to Marco, Ines and Alex, who unfortunately but understandingly could not come.
And last but not least, thanks to Fabio, for being there...

Doften som finns just hu hemma hos oss känns inte här på bloggen, men de flesta kan föreställa sig hur det luktar när man precis har gräddat chokladkakor...

Dessa kreationer ska jag bjuda mina franska kurskompisar på imorgon. Det är ju Valentin på lördag så jag tänkte det kunde vara trevligt med något gott medan vi tragglar våra verb. (Sanningen är att jag ska hålla ett litet föredrag imorgon och eftersom jag inte kommer kunna låta bli att läsa innantill så tänkte jag att de kanske har överseende med det om jag bjuder på kakor ;) )

Här är receptet på 16 stora eller 24 lite mindre cookies (jag gjorde 24 st, de blev rätt stora ändå):

3 dl mjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk salt
2 ägg
4 dl farinsocker
0,5 dl vitt socker
2 tsk vaniljsocker
200 g mjukt smör
6,5 dl havregryn
300 g mörk choklad

1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Blanda mjöl, bakpulver och salt i en ganska stor skål.
3. Vispa äggen lätt i en annan skål. Blanda i farinsocker, strösocker och vaniljsocker. Vispa med elvisp.
4. Häll äggsmeten i mjölblandningen och rör om.
5. Blanda i smöret och havregrynen och knåda med händerna (eller kör allt i mixer).
6. Blanda i den grovhackade chokladen.
7. Klicka ut bollar av degen och platta till dem lite lätt.
8. Grädda i 200 grader i 12-15 min.

Sartù di riso är en typisk napoletansk rätt. Den kan tillagas på olika sätt, med grönsaker eller med köttfärs eller kycklinglever, alltefter hur "rik" man vill göra den. Svärmor gör den vegetarisk med tomatpuré som färgar riset rött. Det är gott men jag tycker nog att min egen variant med zucchine är godare... ;)

4 portioner

ca 500 g ris (Avorio eller Arborio eller annat rundkornigt, klibbigt ris)
ca 500 g zucchine
1 stor vitlöksklyfta
ca 200 g buffelmozzarella
ströbröd
parmesan
basilika och/eller mynta

Koka riset. Stek zucchine i tunna skivor tillsammans med vitlöken tills skivorna är mjuka. Häll lite olivolja i en ugnsform och beströ botten med ströbröd. Lägg i hälften av det kokta riset. Lägg därefter i zucchine, mozzarellan i tunna skivor, örterna samt riven parmesan. Täck alltsammans med resten av riset. Strö över ströbröd och riven parmesan. Gratinera i ugnen i 225 grader i ca 20-30 minuter tills ytan har fått lite färg och blivit knaprig.

Pacchero (med betoningen på a:et) är en typ av pasta som är typisk för Neapeltrakten. Namnet kommer från klassisk grekiska ("πας" + "χειρ" och betyder "hela handen". Källa: Wikipedia) och betyder på napoletansk dialekt "örfil".

Namnet syftar på pastans form, stor som en handflata (nästan). Traditionella tillbehör till denna typ av pasta är bastanta såser, som ragù (köttfärssås) eller med fyllning av aubergin eller andra grönsaker och ost som ricotta eller provolone. Ofta är såserna och fyllningarna kryddade med väldigt mycket vitlök.

Mitt recept är utan konstigheter men så gott att man inte kan sluta äta.

4 generösa portioner

500 gr paccheri
2 burkar pomodorini (körsbärstomater) eller vanliga krossade tomater
2 stora vitlöksklyftor
3 charlottenlökar
origano
basilika
2 mozzarellor (helst buffel) à 125 gram
salt, peppar och olivolja
riven parmesan eller provolone eller annan god ost

Koka paccherin några minuter kortare än vad som står på paketet (eftersom man gratinerar dem sen kokar de färdigt i ugnen). Fräs hackad lök och vitlök och tillsätt tomaterna, torkad origano, salt och peppar. Låt koka 10-15 min. Ringla lite olja i botten på en ugnsform och häll i den kokta pastan. Strö över mozzarellan i tärningar och färsk basilika och häll sedan över tomatsåsen. Rör om så att allt blandas jämnt. Ställ in i ugnen i 200 grader och gratinera i ca 20 min. Servera med riven ost.

Det sägs att baguetten uppfanns av Napoleons bagare. Tidigare hade bröden alltid gjorts runda eftersom de på det sättet behöll sin saftighet längre. Men för att Napoleons soldater lättare skulle kunna transportera brödet började man baka smala avlånga bröd som kunde läggas i en långsmal ficka på soldaternas byxben när de red. Hur bröden såg ut och smakade efter ritten vet man dock inte. 

En annan teori om baguettens uppkopmst säger att den började bakas på 1800-talet i Wien för att på 1920-talet importeras till Frankrike. I Paris fick den en enorm genomslagskraft eftersom det på den tiden fanns en lag som sa att bagarna i Paris inte fick börja arbeta före kl fyra på morgonen. Baguetterna gick snabbt att både jäsa och baka och därför slog de ut de traditionella runda bröden.

Mina havrebaguetter hade inte lämpat sig för transport i byxfickor till häst. De är däremot både lättjästa och lättbakta.

2 baguetter

1 paket jäst
5 dl ljummet vatten
2 tsk salt
3 msk olivolja
ca 2 del havregryn
vetemjöl

Lös jästen i det ljumma vattnet. Blanda i salt och olja. Rör i havregrynen och vetemjölet lite i taget tills degen känns jämn och inte klibbar längre. Låt jäsa i ca 40 min. Knåda degen och dela den i två delar. Baka ut till två baguetter och lägg dem på en plåt. Snitta eventuellt små skåror i dem och strö över lite mjöl. Låt jäsa i ytterligare 30-40 min. Grädda i 175 grader i ca 20-25 minuter.

Idag kom Dagmar, Alberto och Daniel på brunch hos oss. Jag lagade zucchiniplättar, bönsallad och bruschette med tre olika toppings: tomat, rökt lax och trattkantareller. Det är rätt ovanligt att hitta trattkantareller i affärer här söder om Skandinavien, så jag blev givetvis lycklig när jag hittade dem häromdagen!

Zucchiniplättar
2 medelstora zucchine, rivna
3 ägg
2 charlottenlökar, finhackade
1 vitlök, finhackad
några mynta- och korianderblad, strimlade
1/2-1 dl mjöl
1/2-1 dl ströbröd
salt, peppar
1 dl riven parmesan
olja till stekning

Blanda allt i en skål. Ta den större mängden mjöl och ströbröd om zucchinan är vattnig. Klicka ut små plättar i stekpanna och stek på svag värme tills de får fin färg.

Här rensar jag kantarellerna. De luktade skog. Barndomsminnen.

Tre sorters bruschetta

Rostat bröd, olivolja, smör (italienare vill ha smör till rökt lax, jag föredrar dock att ringla olivolja över), ev vitlök att gnida in brödet med.

1) Tomatbruschetta
små körsbärs- eller plommontomater
smulad origano (helst den som man köper i knippen på marknaden i Napoli, men i brist på den lyxvaran får man ta origano på burk.....)
olivolja
salt, peppar

2) Svampbruschetta
trattkantareller
1 vitlöksklyfta, grovhackad
salt, peppar
smör att steka i (ja jag stekte i smör. Faktiskt!)

3) Laxbruschetta
rökt lax
dillkvistar

Bönsallad
1 burk borlottibönor
1/2 purjolök
1 hackad tomat
strimlade myntablad
salt, peppar
olivolja

Efter brunchen lekte vi lite:

De vuxna pratar och pratar och pratar.....

Här får jag en mysstund med Daniel i knät:

För att fira lite extra igår gjorde jag de här smaskiga spetten. På fiskspettet trädde jag på räkor och kuber av svärdfisk och lax. På grönsaksspettet hela plommontomater, gul paprika och zucchina. Sen strödde jag på lite hackad koriander, pressad citron och olivolja. In i ugnen ca 30-40 min. Smaskens!

Den här äppelpajen bakade jag igår. Nu när luften blivit lite kylig och affärerna är fyllda av doftande äpplen passar det perfekt att kura ihop på soffan på kvällen under en filt och njuta av en ljummen äppelpaj med vaniljglass. Här kommer receptet:

Mördegen:
5 dl mjöl
200 g smör
2 msk råsocker
1 äggula
ca 1 dl kallt vatten

Pajen:
3 medelstora syrliga äpplen
1/2 dl grovhackade mandlar
1/2 dl grovhackade pistagenötter
ca 3 msk råsocker
kanel
riven muskot
ca 2 tsk vaniljsocker

1 uppvispat ägg till pensling.

Mixa ihop degen och ställ kallt ett par timmar. Dela degen i två delar. Kavla ut till två runda plattor. Lägg den ena i en liten pajform. Skiva äpplena och lägg ut dem i pajskalet. Strö över kanel, muskot, socker, vanilj, mandel och pistage. Lägg på den andra mördegsplattan och tryck till i kanterna. Skär av eventuell deg som hänger över kanterna. Pensla med ett uppvispat ägg. Grädda i ca 200 g i 35-40 min.

Den här pajen lagade jag i söndags. Vi hade Mike, Sue och Louisa på middag och jag tänkte att eftersom de är britter kanske de uppskattar lite nordiska sura sommarsmaker. Italienare kan man ju inte bjuda på sånt. Det ska inte göra ont att äta anser de.... Pajen blev väldigt fin. Det drog sådär skönt i munnen av syran och med lite vaniljglass till blev det en perfekt brytning. Här kommer receptet:

Skogsbärspaj

1 rulle färdig pajdeg
1 sats smuldeg (jag hade även lite havregryn i)
ca 100 gram blåbär
ca 100 gram hallon
ca 100 gram röda vinbär
ca 100 gram björnbär
ett par msk socker
1 msk potatismjöl

Bre ut bären på den färdiga pajdegen i en pajform. Strö över potatismjöl och socker. Täck med smuldegen. Grädda i 200 grader i 20-30 min. Servera med vaniljglass eller vaniljsås.

Nu har det varit bloggtorka ett par dar. Mamma har varit här och det har inte funnits så mycket tid till bloggande. Så nu kommer här en uppdatering. Här nedan sitter vi på fredagkvällen och äter fisksoppa:



Recept Fisksoppa
morötter
potatis
fänkål
rödlök
vitlöksklyftor
ca 1 liter fiskbuljong
lite vitt vin
1 burk krossade tomater
saffran
lagerblad, timjan, fänkålsblast
Fisk i bitar (tex lax och någon vit fisk + räkor/musslor)

Fräs grönsakerna och häll på vinet, tomaterna, saffran och buljongen. Koka tills grönsakerna är mjuka. Lägg i fisken och koka ett par minuter. Voilà!



Lördagsutflykt



Här står jag vid kanalen i Veere, Nederländerna. Vi gjorde en fantastisk utflykt på lördagen upp till nederländska kusten. Vi solade, plockade snäckor, kunde ha badat för det var ca 20 grader i vattnet (men vi var för lata för att byta om till badkläder), hade picknick på stranden, åt glass och frites. På kvällen hemma igen gick vi ut och åt på en restaurang på Grand Place. Det var en underbar kväll. Varmt, somringt och vi var sådär skönt trötta och avslappnade efter dagens utflykt. Jag åt moules et frites. En favorit! Så här glad blir man om man äter musslor en ljummen sommarkväll på Grand Place:

Söndagen började bra. När klockan ringde klockan 8 såg det ut så här från sovrumsfönstret:



SOL!! Men det varade inte länge. Efter ett par timmar kom molnen och regnet. Så istället för picknick i parken fick det bli kalas hemma.


Tur att det fanns en söndagsöppen affär i vårt kvarter annars hade det inte blivit någon pastiera. Jag hade gärnat delat med mig av receptet men tyvärr har jag fått veta att det är hemligt. Varje napolitansk husmor har sitt eget recept som är anpassat efter familjens smak; vissa har i mer citron, vissa mer kanel, vissa något annat. Fabio använder sin mammas recept och jag ska helst inte lägga mig i tillredningen. En gång föreslog jag att han kunde ha i lite mer kanel, men det gick inte, då skulle det inte bli "rätt" smak. Men jag kan avslöja vilka ingredienser som ingår: En pajdeg som fylls med en röra av ricotta, ägg, kanderade apelsin- och cederskal, rivet citronskal, kanel, smör, mjölk samt apelsinblomextrakt. Det är egentligen en traditionell påsktårta men hemma hos oss är det Fabios traditionella födelsedagstårta.


Aperitivo med de först anlända gästerna.


Efter maten plockades gitarren fram och det sjöngs napolitanska sånger.


Tanti auguri a te!


Alla XX ljusen fick inte plats på tårtan, men de 8 som fick plats lyckades Fabio blåsa ut i en blås. Utan att florsockret blåste upp.

Gårdagens flyttkalas blev lyckat! Allt uppätet (utom två pizzabitar) och många skratt!
Nedan ett axplock av aftonen.


Äppelgifflar. En improvisation. Fyllde bullarna med rivet äpple, riven
mandelmassa och vanilj. Blev kalasgott.


Pizza klar för gräddning


Mormors stickesockor fick högsta betyg!


Cin cin!


Min prins!

Fredag. Förberedelserna inför kvällens flyttkalas har börjat. Jag har många moment på gång samtidigt men det är det som är roligt. Nu har jag bullarna på jäsning. Peston står färdig i kylen. Här nedan har jag satt in lite bilder från de olika momenten.




Bulldegen. Bullarna som jag gör här i Belgien blir inte riktigt som hemma i Sverige. Antar att det är jästen som är annorlunda. Mjölet har faktiskt inte riktigt samma konsistens som svenskt mjöl heller. Vet inte om det kan påverka degen. Förmodligen. Jästen utgör ett av mina större bryderier faktiskt sen jag flyttade hit. Den säljs i små kubpaket precis som hemma i Sverige. Och man hittar den i kyldisken där mjölk och smör mm står. Så inga konstigheter där. Konstigt däremot är att paketen väger 42 gram. Hemma väger ett paket 50 gram. Jämnt och bra. Jag bakar en bullsats på 5 dl mjölk med ett 42 grams paket så det blir inte fel för att det är lite mindre jäst i degen. Jag tycker bara det är så konstigt hur man kan få för sig att göra såna udda paket. Fast en belgare som kommer till Sverige och ska baka sin Tarte Traditionnelle à la Grandmère tänker kanske likadant: "Dessa svenskar är väl för konstiga, hur kan de ha 50 grams jästpaket? För att göra en enkel Tarte behöver man ju bara 42 gram. Hur sjutton tänker de???" Man utgår lätt från att det man själv är van vid är det rättaste av alla sätt.



Utbak.


Bullar klara för jäsning.


Här gör jag peston. Jag blandar basilika, mynta, timjan, origano, persilja,
salvia, vitlök, parmesan, pecorino, pinjenötter och olivolja. Blir lite annorlunda
smak eftersom jag blandar olika örter. Lite piffigare än vanlig traditionell
pesto.


Kaffepaus!

Måste börja planera för morgondagens middag. När vi flyttade i mars fick vi hjälp av några snälla kompisar som hjälpte till att tömma våra gamla lägenheter, bära kartonger och möbler, montera IKEA-möbler... Vi ville givetvis bjuda på middag som tack för hjälpen men tiden har runnit iväg och den gången vi föreslog ett datum så var de flesta bortresta. Nu är vi i mitten av juli och fyra månader har gått sedan flytten.... Men imorgon ska vi iallafall ha flyttkalas!

Jag ska laga middag till fyra stora starka karlar. Hmmm vad ska jag hitta på.... Vore det svenska muskelknuttar hade jag kanske satsat på något skogshuggaraktigt. Kött. Potatisgratäng. Rabarberpaj. Men av mina flyttgubbar är tre italienare och en ecuadorian. Så jag tänkte att det får bli något mer sydländskt. Med något litet svenskt inslag tror jag.

Pizza. Ja, de är ju italienare....
Farfalle al pesto di mille erbe (tusenörtspesto, dvs basilika, mynta, origano, salvia, timjan och persilja)
Kanelbullar

Men hur ska jag få den stackars ecuadorianen att känna sig hemma....?? Visserligen känner han väl till (och är väldigt förtjust i) italiensk culinaria, men kanske något litet inslag.... hmm. Är mojito ecuadorianskt? Eller kommer det från Mexiko, Cuba....?? Måste nog kolla upp det....

Om jag ska hinna med allt så är det nog bäst jag sätter igång nu...