Semester del 2
Andra delen av vår Italiensemester var på Sicilien. Vi hälsade på kompisarna Raffa och Igna som bor i Ragusa på södra delen av ön.
I Ragusa bor drygt 70 000 personer och staden har utsetts till världsarv av UNESCO. Staden ligger högt uppe på en kulle (se bild nedan) och man har en fantastisk utsikt ut över dalarna. Vi bodde dock i familjens sommarhus som låg närmare havet.
Kompisarna Raffa och Fabi.
Det här var skoj!
Här är färjan som tog oss från Reggio Calabria på fastlandet över sundet till Messina. Resan tar bara ca 30 minuter. När vi lämnade hamnen i Reggio var det fullt dagsljus och 30 minuter senare när vi körde iland i Messina var det becksvart. Ganska häftigt med så snabba solnedgångar.
Här är solen på väg ner och månen lyser klart över Messinasundet.
Här ser man den häpnadsväckande utsikten från Ragusa. Staden består av en gammal och en ny del. De båda delarna är helt separata och ser geografiskt ut som två skilda städer. 1693 ödelades nästan hela Ragusa av en jordbävning. När man byggde upp staden igen byggdes två separata "kvarter"; en helt ny del vilken är den del som på senare år har byggts ut och blivit den moderna delen av staden, och en del där man byggde upp igen på den gamla raserade staden. Det är den man ser här ovan på bilden.
Fabio och jag med domkyrkan i bakgrunden. En fantastisk augustikväll. Promenad i de trånga gränderna och på de vackra torgen. Pizza och öl i källarrestaurang med medeltida valv. Glass på torget i den heta och fuktiga natten.
Domkyrkan Duomo di San Giorgio. Imponerande och oerhört vacker. I Ragusa spelades TV-serien Commissario Montalbano in. Alla stadsmiljöer filmades inne i gamla Ragusa medan scenerna vid strandhuset där Montalbano bor är inspelade nere vid havet i Marina di Ragusa.
Kommissarie Montalbano.
Fabio på torget i Siracusa. Även Siracusa har utsetts till världsarv av UNESCO. Staden grundades 733 av grekiska kolonisatörer, med Archia från Korint i spetsen. De kallade sin stad Siraka eller Syraka som betyder "vattenrik"/"kärr" p.g.a. de många vattenflödena och den sumpiga marken. Siracusa erövrades senare av romarna och sedan av Bysans.
En känd personlighet från Siracusa var Archimedes (287-212 fKr), matematiker, astronom och filosof. Archimedes definierade hävstångsprincipen samt den sk "Archimedes princip", dvs vad det är som gör att föremål flyter i vatten.
En annan kändis från Siracusa är Santa Lucia. Enligt legenden kom Lucia från en rik adelsfamilj och hon var trolovad med en ung hednisk man. När Lucias moder blev sjuk i blödarsjuka avgav Lucia kyskhetslöfte och bad till helgonet Sant'Agata att modern skulle bli frisk. När modern tillfrisknade skänkte Lucia alla sina ägodelar till de fattiga och bröt förlovningen med ynglingen. Fästmannen blev givetvis bedrövad och sa att han inte kunde leva utan hennes vackra ögon. Lucia rev då ut sina ögon och gav dem till friaren och sa att hon inte kunde gifta sig med honom eftersom hon var kristen. Ynglinen blev utom sig och anmälde Lucia till stadens konsul eftersom kristendomen var förbjuden. Lucia blev dömd till att arbeta på en bordell men när man skulle föra bort henne gick hon inte att rubba från marken. Då hällde man kokande kåda och olja på henne och tände på men lågorna skadade henne inte. Då dömde man henne till halshuggning. Enligt legenden dog hon dock inte förrän en präst kom och gav henne sista smörjelsen.
En närbild på den vackra domkyrkan i Siracusa.
En närbild på Aretusakällan från den grekiska epoken. Aretusakällan är en sötvattenskälla mitt i den gamla delen av Siracusa. Enligt legenden blev flodguden Alfeo kär i den vackra nymfen Aretusa, som var Artemis trogna tjänarinna. Alfeo försökte på alla sätt förföra Aretusa men hon besvarade inte hans heta känslor. För att undkomma Alfeos våldsamma försök att vinna hennes gunst var hon tvungen att fly till Sicilien där Artemis förvandlade henne till en sötvattenskälla i närheten av Siracusas hamn. Zeus stod dock på Alfeos sida och förvandlade honom till en flod i närheten av Olympen. Denna flod flöt under hav och jord och Alfeo kunde på så sätt nå fram till Aretusa. Legenden säger också att när man offrade djur intill Alfeos flod i Olympen färgades Aretusakällan i Siracusa röd.
Här står jag på strandpromenaden i Siracusa.
Lunch i Siracusa: Grillade räkor och svärdfisk i tomatsås med kapris och oliver.
Ett besök i den arkeologiska parken i Siracusa.
Här står jag framför Dionysois öra, en grotta som är utgrävd ur kalkstensberget. Grottan är 23 meter hög, 5-11 meter bred och 65 meter djup rakt in i berget. Dionysios d.ä. eller Dionysios I utnämnde sig själv till tyrann av Siracusa efter att han och hans mannar hade vunnit tillbaka sin stad efter en invasion av kartagerna. Dionysios underlade sig allteftersom en stor del av de övriga grekiska städerna på Sicilien. Det ska enligt legenden ha varit Dionysios som lät gräva ut grottan vilken användes för att stänga in fångar. Tack vare grottans form kunde man om man stod ovanpå klippan tydligt höra vad fångarna sa nere i grottan. Detta ska Dionysios ha utnyttjat för att få reda på fångarnas hemligheter.
Den grekiska amfiteatern i Siracusa. Med sina 138,60 meter i diameter är den den största grekiska amfiteatern utanför Grekland. Teatern är utgrävd direkt ur berget.
Jag på den grekiska teatern.
Liten källa som rinner ur berget bakom den grekiska teatern. Skönt med lite svalka och skugga i hettan!
På vägen hem från Siracusa stannade vi till i Noto. Liksom Ragusa raserades även Noto i jordbävningen 1693. När staden byggdes upp igen byggdes den helt i barockstil. Basilikan började byggas i början av 1700-talet, i samband med återuppbyggnaden av staden efter jordbävningen. Vid en jordbävning den 13 december 1990 höll basilikan sig upprätt men fick en del skador. Man ville stänga basilikan för renovation men detta genomfördes aldrig. På kvällen den 13 mars 1996 rasade så katedralen. Lyckligtvis kom inga personer till skada eftersom den var stängd vid den tiden på dygnet. 2000 inleddes restaureringsarbetena och den 18 juni 2007 öppnades basilikan på nytt. Vid återuppbyggnaden användes samma material som på 1700-talet, såsom kalkarenit, sandsten och en lokal variant av kalksten, "pietra di Modica". Särskild vikt lades dock vid speciella antiseismiska konstruktioner så att katedralen ska hålla vid en eventuell framtida jordbävning.
Kvällsdopp vid Montalbanos strand :)
Montalbanos hus är det vita med gröna fönsterluckor och altan längst bort på stranden. Kommissarien själv syntes dock inte till. Tyvärr.
Kan man ha det skönare?
Då tyckte jag det blev lite kyligt när solen gick ner. Nu skulle jag gärna byta tillbaka....
På färd norrut mot Palermo genom Siciliens inland. Termometern visade på 37 grader. Inte en levande varelse syntes till.
Öde landskap i eftermiddagshetta.
I hytten på nattfärjan mellan Palermo och Napoli. Trötta men väldigt nöjda efter en fantastisk vecka på Sicilien.
Grillfest hemma hos Fabios familj med vänner, föräldrar och syskon.
Medelåldern var hög.
Napolitanarna är kända för att finna lösningar på alla kniviga situationer. Detta fenomen har till och med ett eget uttryck "l'arte d'arrangiarsi", konsten att klara sig. Den här bilden är beviset.
Aperitivo på motorvägen.
Genomresa i Schweiz igen. Breathtaking.
Fors i Schweiz.
Sista delen av hemresan mellan Como och Bryssel skulle ha tagit ca 8 timmar. Pga kraftig trafik och en olycka i Gotthardstunneln som gjorde att vi var tvungna att åka över passet istället, tog resan 14 timmar. Vi var hemma kl 2 på natten. Morgonen därpå var det bara att stiga upp och packa om väskorna för nästa resa: Till Stockholm för möhippa och bröllop!
I Ragusa bor drygt 70 000 personer och staden har utsetts till världsarv av UNESCO. Staden ligger högt uppe på en kulle (se bild nedan) och man har en fantastisk utsikt ut över dalarna. Vi bodde dock i familjens sommarhus som låg närmare havet.
Kompisarna Raffa och Fabi.
Det här var skoj!
Här är färjan som tog oss från Reggio Calabria på fastlandet över sundet till Messina. Resan tar bara ca 30 minuter. När vi lämnade hamnen i Reggio var det fullt dagsljus och 30 minuter senare när vi körde iland i Messina var det becksvart. Ganska häftigt med så snabba solnedgångar.
Här är solen på väg ner och månen lyser klart över Messinasundet.
Här ser man den häpnadsväckande utsikten från Ragusa. Staden består av en gammal och en ny del. De båda delarna är helt separata och ser geografiskt ut som två skilda städer. 1693 ödelades nästan hela Ragusa av en jordbävning. När man byggde upp staden igen byggdes två separata "kvarter"; en helt ny del vilken är den del som på senare år har byggts ut och blivit den moderna delen av staden, och en del där man byggde upp igen på den gamla raserade staden. Det är den man ser här ovan på bilden.
Fabio och jag med domkyrkan i bakgrunden. En fantastisk augustikväll. Promenad i de trånga gränderna och på de vackra torgen. Pizza och öl i källarrestaurang med medeltida valv. Glass på torget i den heta och fuktiga natten.
Domkyrkan Duomo di San Giorgio. Imponerande och oerhört vacker. I Ragusa spelades TV-serien Commissario Montalbano in. Alla stadsmiljöer filmades inne i gamla Ragusa medan scenerna vid strandhuset där Montalbano bor är inspelade nere vid havet i Marina di Ragusa.
Kommissarie Montalbano.
Fabio på torget i Siracusa. Även Siracusa har utsetts till världsarv av UNESCO. Staden grundades 733 av grekiska kolonisatörer, med Archia från Korint i spetsen. De kallade sin stad Siraka eller Syraka som betyder "vattenrik"/"kärr" p.g.a. de många vattenflödena och den sumpiga marken. Siracusa erövrades senare av romarna och sedan av Bysans.
En känd personlighet från Siracusa var Archimedes (287-212 fKr), matematiker, astronom och filosof. Archimedes definierade hävstångsprincipen samt den sk "Archimedes princip", dvs vad det är som gör att föremål flyter i vatten.
En annan kändis från Siracusa är Santa Lucia. Enligt legenden kom Lucia från en rik adelsfamilj och hon var trolovad med en ung hednisk man. När Lucias moder blev sjuk i blödarsjuka avgav Lucia kyskhetslöfte och bad till helgonet Sant'Agata att modern skulle bli frisk. När modern tillfrisknade skänkte Lucia alla sina ägodelar till de fattiga och bröt förlovningen med ynglingen. Fästmannen blev givetvis bedrövad och sa att han inte kunde leva utan hennes vackra ögon. Lucia rev då ut sina ögon och gav dem till friaren och sa att hon inte kunde gifta sig med honom eftersom hon var kristen. Ynglinen blev utom sig och anmälde Lucia till stadens konsul eftersom kristendomen var förbjuden. Lucia blev dömd till att arbeta på en bordell men när man skulle föra bort henne gick hon inte att rubba från marken. Då hällde man kokande kåda och olja på henne och tände på men lågorna skadade henne inte. Då dömde man henne till halshuggning. Enligt legenden dog hon dock inte förrän en präst kom och gav henne sista smörjelsen.
En närbild på den vackra domkyrkan i Siracusa.
En närbild på Aretusakällan från den grekiska epoken. Aretusakällan är en sötvattenskälla mitt i den gamla delen av Siracusa. Enligt legenden blev flodguden Alfeo kär i den vackra nymfen Aretusa, som var Artemis trogna tjänarinna. Alfeo försökte på alla sätt förföra Aretusa men hon besvarade inte hans heta känslor. För att undkomma Alfeos våldsamma försök att vinna hennes gunst var hon tvungen att fly till Sicilien där Artemis förvandlade henne till en sötvattenskälla i närheten av Siracusas hamn. Zeus stod dock på Alfeos sida och förvandlade honom till en flod i närheten av Olympen. Denna flod flöt under hav och jord och Alfeo kunde på så sätt nå fram till Aretusa. Legenden säger också att när man offrade djur intill Alfeos flod i Olympen färgades Aretusakällan i Siracusa röd.
Här står jag på strandpromenaden i Siracusa.
Lunch i Siracusa: Grillade räkor och svärdfisk i tomatsås med kapris och oliver.
Ett besök i den arkeologiska parken i Siracusa.
Här står jag framför Dionysois öra, en grotta som är utgrävd ur kalkstensberget. Grottan är 23 meter hög, 5-11 meter bred och 65 meter djup rakt in i berget. Dionysios d.ä. eller Dionysios I utnämnde sig själv till tyrann av Siracusa efter att han och hans mannar hade vunnit tillbaka sin stad efter en invasion av kartagerna. Dionysios underlade sig allteftersom en stor del av de övriga grekiska städerna på Sicilien. Det ska enligt legenden ha varit Dionysios som lät gräva ut grottan vilken användes för att stänga in fångar. Tack vare grottans form kunde man om man stod ovanpå klippan tydligt höra vad fångarna sa nere i grottan. Detta ska Dionysios ha utnyttjat för att få reda på fångarnas hemligheter.
Den grekiska amfiteatern i Siracusa. Med sina 138,60 meter i diameter är den den största grekiska amfiteatern utanför Grekland. Teatern är utgrävd direkt ur berget.
Jag på den grekiska teatern.
Liten källa som rinner ur berget bakom den grekiska teatern. Skönt med lite svalka och skugga i hettan!
På vägen hem från Siracusa stannade vi till i Noto. Liksom Ragusa raserades även Noto i jordbävningen 1693. När staden byggdes upp igen byggdes den helt i barockstil. Basilikan började byggas i början av 1700-talet, i samband med återuppbyggnaden av staden efter jordbävningen. Vid en jordbävning den 13 december 1990 höll basilikan sig upprätt men fick en del skador. Man ville stänga basilikan för renovation men detta genomfördes aldrig. På kvällen den 13 mars 1996 rasade så katedralen. Lyckligtvis kom inga personer till skada eftersom den var stängd vid den tiden på dygnet. 2000 inleddes restaureringsarbetena och den 18 juni 2007 öppnades basilikan på nytt. Vid återuppbyggnaden användes samma material som på 1700-talet, såsom kalkarenit, sandsten och en lokal variant av kalksten, "pietra di Modica". Särskild vikt lades dock vid speciella antiseismiska konstruktioner så att katedralen ska hålla vid en eventuell framtida jordbävning.
Kvällsdopp vid Montalbanos strand :)
Montalbanos hus är det vita med gröna fönsterluckor och altan längst bort på stranden. Kommissarien själv syntes dock inte till. Tyvärr.
Kan man ha det skönare?
Då tyckte jag det blev lite kyligt när solen gick ner. Nu skulle jag gärna byta tillbaka....
På färd norrut mot Palermo genom Siciliens inland. Termometern visade på 37 grader. Inte en levande varelse syntes till.
Öde landskap i eftermiddagshetta.
I hytten på nattfärjan mellan Palermo och Napoli. Trötta men väldigt nöjda efter en fantastisk vecka på Sicilien.
Grillfest hemma hos Fabios familj med vänner, föräldrar och syskon.
Medelåldern var hög.
Napolitanarna är kända för att finna lösningar på alla kniviga situationer. Detta fenomen har till och med ett eget uttryck "l'arte d'arrangiarsi", konsten att klara sig. Den här bilden är beviset.
Aperitivo på motorvägen.
Genomresa i Schweiz igen. Breathtaking.
Fors i Schweiz.
Sista delen av hemresan mellan Como och Bryssel skulle ha tagit ca 8 timmar. Pga kraftig trafik och en olycka i Gotthardstunneln som gjorde att vi var tvungna att åka över passet istället, tog resan 14 timmar. Vi var hemma kl 2 på natten. Morgonen därpå var det bara att stiga upp och packa om väskorna för nästa resa: Till Stockholm för möhippa och bröllop!
Kommentarer
Trackback
